Bacon och ägg

Usch. Jag äter en dålig frukost. Bacon och ägg. Ett resultat av att jag inte har något annat hemma just nu än några strängar bacon som Marcus lämnat efter sig, och några sorgliga ägg. Längst in i kylen stod de, vita som voldemorter och stirrade på mig i mitt morgonkval. Kunde inte värja mig från deras "formler" och fräste till dem i stekpannan. Nu ligger allt i min mage och jäser. Inte trodde jag att jag, som stod och vevade ihop nyttiga fruktsmoothies med chlorellapulver för omega3ns skull för några år sedan, skulle sluta som en sådan här sorglig frukostperson. Icke. Nu känner jag mig smutsig. Å andra sidan, hela Storbritanninens befolkning äter dålig frukost varenda dag utan trubbel. Där bor ändå 61 113 210 människor som äter bacon varenda dag och kallar sig för GREAT britain. Där gör man ingen vred för att man äter lite risigt. Det är mer en lag. Det här är väl inte ens en full english breakfast där säkert ytterligare 38 komponenter ska till. Så i deras ögon är väl min frukost också en dålig frukost. Not even full. Där möts vi. Men nu sitter jag ändå här med kval för att jag tror att jag dör för att jag inte sväljer några alger. SVÄLJ! SVÄLJ! ropar traumatanten Anna skipper och hotar att döda mig om jag inte lever i 100 år. Kanske lever jag ett år mindre på grund av den här frukosten. Men jag tänker mig också att mitt sista år i livet nog ändå är mitt sämsta. Jag kommer ändå bara vara en liten skrynklig, flottig trasa. Lika seg och sorglig som baconen. Så genom att äta den här frukosten förhindrar jag att jag själv serveras som middag på äldreboendet.

Så, nu känns det bättre. Att skriva är som att spy - en nyttigare form av bulimi.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0